Så mycket kärlek kan inte dö

Jag stod på en tunnelbaneperrong när första meningen i den här boken dök upp i huvudet.

– Stackars dig, säger Noa och tittar på mig med gröna ögon.

Noa är Leas bästa kompis och är precis på väg att säga något hemskt…Något som gör dem till värsta ovänner istället.

Jag var på väg att träffa Jessica, en vän till familjen, som kommit upp till Stockholm för att vara med i Cancergalan. Jessica som varje minut i så många år varit tvungen att möta rädslan, att inte få vara med sina barn när de växer upp. Jag frågade Jessica vad hon tyckte om en bok som skulle handla om det värsta, för både barn och vuxna, och hon sa, ”Skriv Moni, skriv! Jag har saknat den boken att läsa med mina barn.”

Jessica hann inte läsa klart, men så här skrev hon till mig några dagar innan hon dog. ”… Du kommer aldrig förstå hur tacksam jag är över att du gör det här. Aldrig”

Den här boken handlar så klart inte om Jessica och hennes familj, men de har funnits med mig under hela skrivprocessen. Boken handlar förstås om döden, hur orättvist det är att vissa får långa liv och andra alldeles för korta, men det är också en rolig bok, säger de som läst. För den  handlar mest om livet, vänskapen och så klart om den kärlek som aldrig kan dö.

Jag hoppas att många kommer passa på att gråta under läsningen, gråta är underskattat!

Tack Joanna Hellgren! Att få jobba med dig är en ynnest. Du är ett geni!

Detta är ingen mörk bok om ett svårt ämne, utan det är en tröstande bok som visar att det går att ha en kärleksfull och meningsfull sista tid. Med värme och humor och vackra formuleringar som slingrar sig mjukt kring allt det svåra som skildras, och en dialog som känns äkta, så är detta den bästa bok jag läst om en förälder som dör. Helhetsbetyg: 5. tyckte Annika Lundeberg på BTJ.

Natur&Kultur 2018

Världens finaste omslag och de fantastiska illustrationerna har Joanna Hellgren skapat